Hoppa till innehåll

Frånvaro i Svensk skola – antalet ‘hemmasittare’ fortsätter att öka och når nu nästan 19.000 elever

Antalet hemmasittare fortsätter att öka och skolfrånvaron har permanentat sig på dubbel så hög nivå som innan pandemin.

Snabblänkar

Våra resultat

Antalet hemmasittare, dvs elever som är borta mer än hälften av sin skoltid, har fortsatt öka de två senaste läsåren och uppgår nu till nästan 19 000 elever (VT 2025). Även om andelen elever som är borta 20-50% av terminen har fallit med en procent jämfört med föregående frånvaroundersökning (våren 2023) så ligger frånvaron fortfarande nära dubbelt så högt som innan pandemin, med 108.000 elever frånvarande inom spannet. Totalt var 127.000 elever borta minst 20% av vårterminen 2025, enligt vår undersökning.

Det visar en undersökning som Föräldranätverket Rätten till Utbildning genomfört under augusti 2025 för perioden VT22 – VT25. Undersökningen bygger på frånvarodata för cirka 400 000 elever från ett femtiotal kommuner runt om i landet.

─ Att vi nu har nästan 19 000 elever som inte klarar av att vara i skolan ens hälften av tiden är ett totalt underbetyg till dagens skola. Årets studie visar att skolan fortsätter att misslyckats med sitt uppdrag gentemot flera grupper där både flickor och elever med npf sticker ut. Dessa barn lämnas helt till sitt öde i en politisk diskussion som hellre fokuserar på förenklade förklaringar som elevers lättja eller bristande föräldraförmåga än faktabaserade och fungerande lösningar som skulle göra verklig skillnad, säger Christian Wettergren, grundare till föräldranätverket Rätten till Utbildning.

Undersökningen visar att flickor är överrepresenterade bland frånvarande elever som är borta mer än halva terminen, med 10 200 flickor (1,9%) jämfört med 8 300 pojkar (1.5%) under vårterminen 2025. Tidigare undersökningar från bland annat Karolinska Institutet uppskattar att så mycket som 75% av de s.k. ”hemmasittarna” är elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) och den fortsatta ökning som undersökningen visar är ytterst problematisk:

─ Vår farhågor från vår förra frånvaroundersökning att en högre nivå av skolfrånvaro riskerade att permanentas har tyvärr besannats. Vi vädjade om riktade satsningar för att hjälpa utsatta elevgrupper, som npf-flickor med skolångest, tillbaka till undervisning i skolan. Istället har många kommuner bantat de kommunala skolbudgetarna: minskat specialpedagogiskt stöd och kraftigt minskat antal elevassistenter, samt nedmonterade närvaroteam. Här vet vi att elever med npf, som har större behov av en tillgänglig och anpassad skolmiljö, drabbas hårt. Den fortsatta nedmonteringen av en skola för alla leder till att fler unga riskerar hamna i ett långvarigt utanförskap med psykisk ohälsa. En utveckling som måste stoppas, säger Christian Wettergren.

Våra krav – utvecklingen måste vändas!

Föräldranätverket kräver att åtgärder sätts in för att åter få en tillgänglig skolmiljö och bryta den negativa trenden. Konkreta förslag från oss är:

  • Basera effektiva tillgänglighetsåtgärder på de funktionsnedsatta elevernas faktiska situation i dialog med funktionsrättsorganisationer. Fungerande lösningar för ’återvändande elever’ behöver ta hänsyn till funktionsnedsättningarnas uttryck såsom förhöjda ångestnivåer, förhöjd intrycksskänslighet, förekomsten av energidränage på grund av ’maskering’ mm.
  • SPSM och Skolverket bör få i uppdrag att utreda hur en ”återhämtningsskola” för att hjälpa elever med problematisk skolfrånvaro tillbaka till undervisningen kan utformas. En metodik för kommunala närvaroteam bör tas fram, som även omfattar obligatorisk analys av faktorer i skolmiljön. Habilitering och socialtjänst bör få mandat att kravställa åtgärder hos skolhuvudmän i samband med frånvaroutredningar och orosanmälningar – för barnets välfärds skull.
  • Ett förstärkt statsbidrag för ökat särskilt stöd, resursskolor, mindre undervisningsgrupper och obligatoriska kommunala närvaroteam behöver komma på plats för att vända utvecklingen. Kommuner med omfattande skolfrånvaro behöver granskas av Skolinspektionen, och reella sanktioner vidtas.
  • Skolverkets nationell frånvaroregister behöver komma på plats omgående. Registret har utretts i flera omgångar sedan 2019, men aldrig kommit till stånd.

Vi uppmanar alla kommuner att säkerställa att de har en skolmiljö som fungerar för alla elever, och att vidta fungerande åtgärder för att få elever i riskzonen tillbaka till skolan. Det enda samhällsekonomiskt rimliga är att se till att ALLA barn får en grundläggande grundskola och gymnasieutbildning – det handlar om rätten till utbildning!

Frånvarostatistik FÖR KOMMUNER

Du kan ladda ner individuell kommuns frånvarostatistik genom att välja kommun här: