Gymnasiestatistik

Vad händer efter grundskolan för elever med NPF?

Vad händer med de elever som inte får det stöd de har rätt till i skolan? I vår första studie visade vi att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) — som adhd/add, autism, dyslexi och språkstörning — systematiskt misslyckas redan i grundskolan. Men berättelsen tar inte slut där.

I den här registerstudien har vi för första gången följt en hel årskull hela vägen. Genom att samköra Skolverkets skolstatistik med Socialstyrelsens patientregister har vi följt samtliga ca 103 000 unga vuxna födda år 2000 — från 7 års ålder ända till 25. Det gör att vi kan visa hela kedjan: från betygen i årskurs 6, via gymnasiet, till den psykiska hälsan i ung vuxen ålder. Såvitt vi vet har ingen tidigare kunnat följa sambanden så långt.

Resultaten är nedslående. Skillnaderna mellan elever med NPF och övriga är inte marginella — de är genomgående, de växer genom skolgången, och de får konsekvenser långt efter att skolåren är över.

🎓 Skolresultat

Klyftan mellan NPF-elever och övriga finns redan i årskurs 6. Men i stället för att minska när eleverna får mer tid och stöd, växer den genom hela skolgången — och blir som störst just när det spelar som mest roll: vid gymnasieexamen.

• 58 % av NPF-eleverna tar aldrig gymnasieexamen — jämfört med 24 % av övriga elever.
• En av tre som börjar gymnasiet hoppar av.
• Gapet mellan NPF-elever och övriga ökar genom skolgången: från 21 procentenheter i årskurs 6 till 34 procentenheter vid gymnasieexamen.
• Genomsnittligt meritvärde: 161 poäng (NPF) mot 226 poäng (övriga).

Med andra ord: ju längre dessa elever går i skolan, desto större blir avståndet till sina klasskamrater. Det är inte eleverna som misslyckas med skolan — det är skolan som misslyckas med eleverna.

🧠 Psykisk ohälsa

Det handlar inte bara om betyg och examina. När vi följer eleverna in i vuxen ålder ser vi tydliga och allvarliga spår i den psykiska hälsan.

Bakom varje procent finns unga människor vars livschanser har formats av en skolgång som aldrig gav dem rätt förutsättningar. Sambandet mellan uteblivet stöd i skolan och psykisk ohälsa i vuxen ålder går inte längre att blunda för.

💰 Samhällskostnad

Att så många unga lämnas utan fungerande stöd är inte bara ett svek mot varje enskild elev — det är också mycket dyrt för samhället.

• Konservativt uppskattad merkostnad: 13,8 miljarder kronor per årskull.
• Försenad arbetslivsdebut, sjukskrivningar, psykiatrisk vård och produktionsbortfall — kostnader som byggs upp under många år.

Tidiga och fungerande insatser i skolan är både billigare och mer humana än ett liv i utanförskap. Att investera i stödet är alltså inte en kostnad — det är en besparing.

🔬 Om studien

Studien är en så kallad fullpopulationsstudie: den omfattar alla ca 103 000 elever i årskullen, inte ett urval. Statistiken har tagits fram genom att SCB och Socialstyrelsen samkört den ordinarie skolstatistiken med patientregistret, varefter de avidentifierade resultaten lämnats ut till föräldranätverket. Elevgruppen är indelad utifrån konstaterad diagnos (autism, adhd/add, dyslexi och språkstörning). Läs mer om hur statistiken tagits fram. Studien har finansierats av stiftelsen Idéer för Livet.

Statistiken finns nedbruten på varje kommun och län. Välj ditt område nedan för att ladda ner rapporten för just din kommun.

🙌 Vad kan du göra?

👪 Föräldrar och anhöriga

• Sök din kommun ovan — ladda ner rapporten och skicka den till skolnämnden i din kommun.
• Dela statistiken med andra föräldrar, lärare och rektorer i ditt nätverk.

📰 Journalister och media

• Alla 290 kommunrapporter finns tillgängliga — jämför kommuner och granska din region.
• Kontakta oss för kommentarer och intervjuer: kontaktpersoner.

🏛️ Politiker och beslutsfattare

• 13,8 miljarder kronor per årskull — tidiga insatser är både billigare och humanare än utanförskap.
• Se hur din kommun presterar i den komparativa rapporten — och agera på resultaten.

🗂️ Ladda ner hela datamodellen

För dig som vill granska siffrorna på djupet eller räkna vidare själv: hela datamodellen bakom studien finns att ladda ner som en Excel-arbetsbok. Den innehåller allt underlag, imputeringar och dynamiska rapporter per kommun och län.

Obs: filen är stor (~54 MB), makroaktiverad och byggd för Excel på Windows (PC) — vissa funktioner kan kräva att makron aktiveras.

🗂️ Ladda ner datamodellen (Excel, ~54 MB)

Har du frågor om modellen? Hör gärna av dig till christian.wettergren@gmail.com.