#62 Specialpedagogerna vi har nu förstår vad som behövs – att utgå från motivation och intresse. Jag tror nästan inte det är sant när jag hör dem säga det. Det var det jag föreslog alla tidigare skolår, utan att någon har lyssnat eller brytt sig om det.

Hur har ditt barn det i skolan?

Mitt barn har autism och går på en skola där de berömmer sig för att vara bäst i stan på att erbjuda undervisning för barn med NPF. Jag har fått höra att de gör mkt mer än vad som är deras ansvar. Ändå har mitt barn haft frånvaro ända sedan förskoleklass pga skolan brister i anpassningar. I åk 4 slutade mitt barn helt att vara med i undervisningen. Skolan tog det inte på allvar. När jag för typ tionde gången efterlyste plan för återgång till undervisning skrev biträdande rektorn till mig att de inte kunde göra en plan för att mitt barn skulle sluta spela minecraft på morgonen. Skolans teori var att mitt barn var spelberoende. Hennes ståndpunkt gjorde mig mållös. I själva verket var det så att mitt barn pga bristande anpassningar inte klarade av att vara med på undervisningen. Det gick så långt att mitt barn grät förtvivlat vid tanken på att behöva gå till skolan. Mitt barn var själv mkt tydlig med vad det var hen inte klarade av i skolan, tex hög ljudnivå, och vissa undervisningsmoment. Detta vidarebefordrade jag till skolan. Men de tog ingen hänsyn till det. Jag fick höra att man inte kan kräva att de andra ska vara tysta och att mitt barn var tvunget att acceptera upplägget på undervisningen.

Mitt barn har autism men hen är också högt begåvad och beskrivs som ”högfungerande”. Det var som att skolan inte trodde på hennes svårigheter bara för att hon inte var utåtagerande eller hade kunskapssvårigheter. Jag fick också höra att det är vanligt att flickor med NPF inte orkar gå i skolan i perioder. Som om det därför inte fanns någon anledning för skolan att erbjuda anpassningar. Under vårterminen fick vi äntligen två kunniga specialpedagoger som kontaktpersoner istället. Mitt barn har också en resurs hen är trygg med. Dessa tre är fantastiska. De ordnade ett upplägg så att mitt barn började klara av att gå till skolan igen, fast utan undervisning. Hen var helt enkelt så ”utbränd” av hur skolan hade varit tidigare att det inte gick att föra in det från början. Mitt smarta barn som har så lätt för att lära. Så småningom började hon då och då få några skoluppgifter av sin resurs.

Det är först nu, i maj månad, som hen får undervisning ett par timmar i veckan av pedagoger. Pedagogerna har först nu fått handledning för att kunna anpassa undervisningen. Specialpedagogerna vi har kontakt med nu förstår vad som behövs – att det är viktigt att utgå från motivation och intresse. Jag tror fortfarande nästan inte det är sant när jag hör dem säga det. Det var det jag föreslog hela hösten, och alla tidigare skolår, utan att någon har lyssnat eller brytt sig om det. Skolan mitt barn går på kanske klarar av att finnas till för barn som har mer ”traditionell” form av autism. Men de har svikit mitt barn och de har berövat henne ett år av hennes rätt till undervisning. Ändå har vi inget annat val just nu än att hon fortsätter gå där

Det finns ingen annan skolform som erbjuds mitt barn för hon anses vara för högfungerande. Vi sökte en annan skola i höstas men de gjorde klart för mig att de inte hade resurser för att anpassa undervisningen så det gick inte. Det finns många skolor där vi bor men nu under våren har jag inte kunnat byta eftersom mitt barn har behövt sin ”rehabilitering”. Jag vet inte heller var det finns en skola som kan erbjuda anpassningar. Det verkar vara omöjligt att få svar på. Jag bävar för framtiden. Kommer mitt barn någonsin att erbjudas undervisning som är tillgänglighetsanpassad för henne? Jag litar inte på samhället längre, det märks tydligt att de inte bryr sig om oss.

Jag tänker att mitt barn ändå borde vara ”lätt” att anpassa för. Hen lär sig snabbt och lätt när hen möter peppade pedagoger och det är något hen vill lära sig. Hen har lärt sig engelska flytande på egen hand. Allt hen behöver är ett litet sammanhang med studiero och peppande pedagogik med utrymme för hens alla intressen.

Vilket stöd upplever du behövs för att ditt barn ska klara av skolan?

Kompetens lyft för All skolpersonal i npf frågor. Ordenliga Individuella kartläggningar. Indivifuella anpassningar / evidensbaserade/- som en levande process eftersom barnens förutsättningar ändras. Ett av mina barn har fått stöd som hen behöver redan i förskolan och får just nu i ett mindre resursgrupp med fantastiska kompetenta medarbetarna. 100% närvaro. Mina andra barn få random åtgärder utan ordentliga kartläggningar som skapar ännu mera ångest och leder till känslan av uppgivenhet och totalt misslyckandet

Vad du tycker att politiker i din kommun eller på nationell nivå ska göra för att skapa En skola för ALLA?

Förstatliga skolan. Komunnen tänker pengar, ej barnens behov. Ändra skolplikt till undervisningsplikt. Tar bort nuvarande betygssystem där mest av kriterierna slår ut npf elever direkt. Resursgrupper i varje skolan med kompetent personal.