Statistik – hur klarar sig npf-elever i svensk skola?
Vi har tagit fram ny unik statistik som visar hur det går för elever med npf-diagnoser i svensk skola, jämfört med övriga elever. Statistiken baseras på alla ca 120.000 elever som gick ur grundskolan läsåret 21/22. Statistiken finns nedbruten på respektive kommun och län, samt så klart för hela landet. Du kan välja olika delrapporter nedan på menyerna.
Statistiken i vår studie undersöker både andelen elever med npf-diagnoser, samt skolresultat ur olika vinklar: gymnasiebehörighet, meritpoäng, antal F-betyg, samt godkänt i kärnämnena. Statistiken visar också vilket särskilt stöd som givits, och om det hjälpt eleven att klara behörigheten.
Kanske ännu mer viktigt än skolresultat är hur barn med npf-diagnoser mår i den svenska skolan! Vi har därför undersökt hur många elever som försökt begå suicid. Npf-elever är kraftigt överrepresenterade jämfört med övriga elever, och utgör en stor andel av den psykiska ohälsan hos unga.
Det faktum att vi ens har fått fram denna statistik är i sig ett betydande framsteg. Enligt bland andra Skolverket och utbildningsdepartementet är detta inte möjligt – en statlig utredning har till och med tillsatts. Men uppenbarligen är det fullt möjligt – det var bara att beställa faktiskt. Läs mer om den metod vi använt för att ta fram statistiken här.
Ni kan ladda ner vår fullständiga excelmodell med alla grunddata mm. (Observera att då modellen innehåller en del makron mm så krävs att ni godkänner att de får köras.) Statistiken baseras på en samkörning av skolstatistiken med patientregistret. (Elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning är inte med i de redovisade resultaten.)