STATEN
STATEN VET MYCKET VÄL VAD KOMMUNERNA GÖR MEN AGERAR INTE
Det är inget fel på ambitionen i den svenska skollagstiftningen. Att alla barn har rätt till utbildning. Men den ambitionen faller platt. Staten blundar när kommuner sparar in på stöd till elever. Statens tillsyn är svag och det saknas statistik. Åratal av skolutredningar utmynnar i nya utredningar. När ska staten skapa en riktig lösning för tusentals drabbade elever?
VITTNESMÅL OCH RÖSTER FÖR FÖRÄNDRING
Åratal av debattartiklar, reportage, inslag på radio och tv. Upprop i sociala medier och namninsamlingar. Många röster har vädjat om stöd till alla barn som verkligen behöver det. Var är de med makt att påverka i frågan?
Ansvariga på den statliga nivån
Skolverket, Skolinspektionen och specialpedagogiska skolmyndigheten ska styra och kontrollera att kommunerna levererar den utbildning som är lovad alla barn i Sverige. Dessutom hjälper utbildningsdepartementet, utbildningsutskottet och utbildningsminister Anna Ekström till att styra på den rikspolitiska nivån. Så vad är problemet?
Staten blundar när kommuner sparar in på stöd
Varje år kommer nya rapporter om hur kommuner misslyckas att leverera skolgång till 15-20 procent av alla elever. Varje år samma visa. Skolverket och Skolinspektionen pekar på att barn med funktionsnedsättningar blir särskilt hårt drabbade. Ändå sker inga kraftfulla åtgärder från statens sida för att ändra situationen för alla de elever som drabbas.
LAGSTIFTNINGEN ÄR OTILLRÄCKLIG
Skollagen lämnar ett mycket stort friutrymme för tolkningar. Kommuner kan sätta upp egna godtyckliga gränser och krav. En elev kan ha en svår skolgång under mycket lång tid och ändå inte få rätt stöd.
Lagändringar har misslyckats
Efter stora protester från föräldrar tillsattes en utredning om stödet i skolan. Resultatet blev en skollagsändring 2016 som säger att elever har rätt till stöd även i undervisningen.
Lyckan för alla kämpande föräldrar blev kortvarig. Kommuner kan nämligen fritt välja att bortse från denna lagändring. Och staten reagerar inte. Därmed godkänner staten att kommuner undanhåller stöd från elever som har rätt till stöd. Med andra ord är det rättsosäkert för alla de barn som behöver mer stöd än genomsnittet.
Tips och trix för att sätta budget först och barn sist
När beslutsfattande politiker anser att det kostar för mycket med stöd i skolan så räcker det med ett pennstreck på budgetmötet. Skollagen hjälper politiker att spara på barn genom följande formulering:
”Hemkommunen är inte skyldig att [göra x] för en elev i behov av särskilt stöd, om [betydande] organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen”
FN har kritiserat Sverige sedan 2015 för denna skrivning i skollagen.
Staten låter texten stå kvar i lagboken. Därmed tillåter staten att denna utslagning av barn får fortgå. År efter år.
TILLSYNEN AV SVENSKA SKOLVÄSENDET ÄR MYCKET SVAG
Skolinspektionen har konstaterat stora brister i det särskilda stödet varje år sedan 2010. Det år då den nya skollagen kom. Tio år har gått sedan dess men ingen väsentlig förbättring skett. Hur många elever ska drabbas innan vi får en ändring?
Långsam och ineffektiv Skolinspektion
Skolinspektionen ska se till att alla huvudmän – kommuner och fristående skolor – följer skollagen. När skolor har problem med att ge stöd då läggs ansvaret över på föräldrarna. De ska få skolan att göra rätt genom att anmäla till Skolinspektionen. Ofta får kommunen själva utreda klagomålet som riktats mot dem. När kommunen försvarar sin undermåliga insats så står det i stark kontrast till elevens faktiska situation i skolan.
Hur eländig skolgången än är så har skolan inte gjort något fel. Och dessutom så tror Skolinspektionen gärna på allt skolan bedyrar. Ännu svårare är att bevisa att skolans huvudman gjort fel. Skolinspektionen granskar aldrig om skolbudgeten är rimlig. Ingen kollar upp att pengarna verkligen räcker till fungerande skolgång för alla barn.
Svag uppföljning och statistik
Det görs ingen uppföljning av hur det går för funktionsnedsatta barn i skolan. Det saknas en analys av gruppen elever som inte klarar skolan. Bristen på statistik kritiserades av FN redan 2015. Skolverket har sedan 2010 pekat på brister inom området. Staten har låtit saken bero i alla år.
Därmed godkänner staten en utslagning av elever som behöver mycket stöd för att klara sin skolgång.
HAR DU MAKT ÖVER FRÅGAN?
Ta ett beslut idag som främjar barns rätt till utbildning.
VILL DU HJÄLPA TILL ATT PÅVERKA DE SOM HAR MAKT ÖVER FRÅGAN?
Kontakta utbildningsminister Anna Ekström eller skolminister Lina Axelsson Kihlblom och fråga hur länge
– ska barn behöva vänta på sina rättigheter?
– måste föräldrar kämpa för sitt barns rättigheter som redan finns inskrivna i lagar och förordningar?
– ska funktionsnedsatta barns rättigheter nedprioriteras?
LÄS MER
Behov av statistik anser SPSM
Vi vet för lite om hur det går i skolan för elever med funktionsnedsättning anser Specialpedagogiska skolmyndigheten. Myndigheten har skickat in en skrivelse till regeringen.
Det är FRITT FRAM att kopiera hela eller delar av all text på dessa sidor.
Hämta inspiration och fortsätt kämpa för alla barns rätt till utbildning