BARNEN
BARN KLARAR INTE SKOLAN DÅ STÖD SAKNAS
Slumpen avgör om familjen råkar bo i en kommun som tar sitt ansvar för en fungerande skolgång. Slumpen avgör om barnet får en utbildning. Att få ett fungerande stöd i skolan är ett lotteri. Alltför många drar en nitlott.
Alla barn har rätt att gå i en skola som tar ansvar för deras utbildning och mående. Enligt skollagen ska de barn som behöver det få riktat stöd. Alla barn har rätt att minst klara godkänt (betyg E) i alla ämnen.
HAVERERAD SKOLGÅNG
När barnets skolgång haltar under månader och år blir situationen ohållbar. Psykisk ohälsa och låg självuppfattning skadar barnet. Att ständigt misslyckas i skolan är förödande. Föräldrar söker desperat efter en lösning på skolproblemet. Varje dag som går är plågsam. Livet är satt på paus.
Välkänt skolproblem som ansvariga duckar på olika sätt
Otaliga artiklar och reportage har skildrat barns ohållbara situation i det svenska skolsystemet. Alla vet vad som pågår. Trots detta så visar inte ansvariga intresse att ta fram statistik och kartlägga hela omfattningen av skolans misslyckande. Barn som behöver stöd görs osynliga.
Åren går medan problemen består
2018 visade Kalla fakta att över 5500 elever är utestängda från skolan eftersom skolan är otillgänglig för barnen. Upprörande, men det blev knappt en krusning. Det har gått två år sedan dess och våra barn väntar ännu på att felen ska rättas. Fel som kommuner gör. Fel som staten ansvarar för. Fel som slår ut barn varje dag. År efter år.
AKUT LÄGE 2020
2020 gör kommuner kraftiga nedskärningar av tilläggsbelopp. Pengar som är menade att bekosta det stöd som barn behöver för att klara sin skolgång. Resursskolor hotas och barn i kommunala skolor och friskolor får inte det stöd de har rätt till.
När den vanliga skolan under lång tid misslyckats att skapa förutsättningar för fungerande skolgång. Då har barnet bevisligen ett mycket stort behov av stöd utöver det vanliga. Eleven har ett extraordinärt behov av stöd. Ett stöd som kommuner är skyldiga att finansiera.
Kommuner slår sönder fungerande skolgång för hundratals barn
Hundratals elever har idag en trygg skolgång i en resursskola. Resursskolor som har mindre grupper och mer personal. Tusentals elever står i kö med hopp om att få en plats.
Utan eftertanke slår kommuner sönder fungerande resursskolor. Skolor som levererar skolgång där kommunen själva misslyckats. Vart ska alla dessa barn ta vägen när kommunerna stryper finansieringen?
Dyrt för samhället och förödande för barnen
Att reparera följderna av en trasig skolgång kostar långt mer än vad kommuner tror sig spara. Detta är bevisat och ändå tillåts kommunerna fortsätta att spara in på stöd i skolan. Barnens skolgång går inte i repris.
Ett lotteri att få en skolgång
Barn och familjer utsätts för allvarlig stress av kommuner och stat när rätten till utbildning är ett lotteri. Med väldigt få vinstlotter för de som behöver stöd.
KRÄV ATT DIN KOMMUN KARTLÄGGER HUR DET GÅR FÖR VÅRA BARN I KOMMUNEN!
Kontakta dina politiker i skolnämnden och skolförvaltningens tjänstemän och kräv svar.
- Hur många barn med behov klarar grundskolan?
- Vad har de svårt för?
- Hur mår våra barn med behov?
- Hur många platser behövs i små undervisningsgrupper egentligen?
Kräv att din kommun investerar i lyckad skolgång genom att betala vad fungerande stöd i skolan faktiskt kostar. Ja, det kostar men är billigare än att skjuta på kostnaderna till efter skoltiden.
ALLA BARN HAR RÄTT TILL UTBILDNING
Behovet ska styra
Många barn, unga och vuxna har svårigheter av olika slag. Några får en diagnos men många som behöver stöd har faktiskt ingen diagnos. Diagnos ska inte spela någon roll enligt skollagen. Behöver man stöd så ska man få stöd.
Ett lotteri om stödet är tillräckligt
Skolans stöd är otillräckligt om barnets skolgång haltar under lång tid. Veckor går. Månader går. Åren går. I vissa fall hinner barnet gå ut grundskolan utan att skolan gett ett fungerande stöd. Några familjer flyttar för att barnet ska få stöd. Många försöker byta skola om möjligt. Det är ett lotteri om barnet ska få tillräckligt med stöd för att klara sin utbildning.
LÄS MER
Debattartikel i DN av elev i årskurs 8.
2020-11-20
2018 Kalla Fakta De osynliga barnen
Flera år senare är situationen försämrad då kommunerna utan skam sparar pengar på indraget stöd till de mest sårbara eleverna.
Det är FRITT FRAM att kopiera hela eller delar av all text på dessa sidor.
Hämta inspiration och fortsätt kämpa för alla barns rätt till utbildning
"Det har varit en kamp som inte resulterat i någonting förutom underkända betyg, psykisk ohälsa och marginalisering redan som tonåring."
- förälder till en femtonåring (ADHD och autism)
Fakta
- Över hälften av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar klarar inte grundläggande gymnasiebehörighet i nian.
- Över hälften av dessa barn mår så pass dåligt att de behandlas för psykisk ohälsa.
- En stor andel får i perioder problematisk frånvaro från skolan, ofta på grund av det otillräckliga stödet.
- Kalla Faktas kartläggning 2018 visade på att minst 5500 barn är ofrivilligt borta från skolan. Många menar att det är lågt räknat.
”Barn med extra stort behov av stabilitet och kontinuitet har mindre av den varan än vanliga barn. Familjen står maktlös när rektorer bestämmer sig för att flytta på barn eller dra in nödvändiga stöd."