Hoppa till innehåll

KOMMUNERNA

KOMMUNERNA TAR INTE SITT ANSVAR FÖR STÖDET

Kommuner har ansvar för att barn i Sverige får en utbildning.  Det finns de som tar sitt ansvar. Men så har vi de kommuner som lägger tid och kraft på att ducka sitt ansvar. De mest behövande barnen får ta smällen när kommuner låter budget gå före barns rätt.

Alla barn har rätt att få stöd för att klara godkänt i alla ämnen. Men vissa barn behöver mer stöd än andra – exempelvis om man har en funktionsnedsättning. Även då har kommunen samma skyldighet att ge utbildning till barnet.

POLITIKER MISSLYCKAS ATT ORDNA EN FUNGERANDE SKOLGÅNG

Ansvariga politiker sätter en stram skolbudget. Rektorer har order om att spara. Pengarna tar slut.  De barn som behöver mest stöd känner av budgetgränsen först.

Föräldrarna lämnas att lösa barnets ohållbara situation i skolan. De vuxna har otaliga möten utan att barnets situation förbättras nämnvärt.  Räddningen för några elever blir en plats på resursskola.

RESURSSKOLOR SLÅS UT NÄR KOMMUNER VÄGRAR BETALA FÖR STÖDET

Resursskolor har specialistkompetens och högre bemanning för att kunna hjälpa de elever som behöver mer stöd för att lyckas. De får äntligen det extraordinära stöd som saknades i den skola de gick i tidigare. 

Resursskolor kostar mer i drift men är oerhört lönsamma för samhället.  Alla vinner när elever blir självförsörjande efter skoltiden. Kommuner sparar inget alls när de drar in på stöd i skolan.  Tvärtom kostar det enorma summor när kommuner inte tar sitt ansvar för alla elever.

VITTNESMÅL

”I den kommunala skolan fick vår son inte det stöd han har rätt till. Han var underkänd i alla kärnämnena i årskurs 5. Nu efter drygt två år på resursskola är han godkänd i samtliga ämnen utom engelska.

Pappa till 14-årig pojke med autismdiagnos

RESURSSKOLOR LEVERERAR EXTRAORDINÄRT STÖD

Resursskolor har specialistkompetens och högre bemanning för att kunna hjälpa de elever som behöver mer stöd. Här får elever det extraordinära stöd som de saknat innan.  Kommunen har en skyldighet att lägga tillräckligt med pengar så att alla barn kan få sin rätt till utbildning tillgodosedd.

Lönsamt när resursskolor levererar skolgång

Resursskolor kostar mer i drift men är mycket lönsamma för samhället.  Alla vinner när elever blir självförsörjande efter skoltiden. Kommuner sparar inget alls när de drar in på stöd i skolan.  Tvärtom kostar det enorma summor när kommuner inte tar sitt ansvar för alla elever.

RÄTTSOSÄKERT FÖR ELEVER MED STORT BEHOV AV STÖD

Det är rättsosäkert för barn att kommuner bedömer behov olika och att tilläggsbelopp justeras kraftigt nedåt på oklara grunder och med kort varsel. Denna godtyckliga hantering skapar stress och oro hos otaliga familjer.  Därmed bidrar kommuner även till en försämrad folkhälsa.

KOMMUNEN VÄGRAR BETALA VAD STÖDET FAKTISKT KOSTAR

Tjänstemän på kommunen anser att resursskolor är skyldiga att ordna stöd gratis.  Fastän de själva på kommunen har misslyckats med att ordna fungerande stöd inom grundbeloppet.

Vittnesmål

En resursskola söker tilläggsbelopp för en elev som:
– varit deprimerad och i perioder suicidal.
– ej når kunskapskraven.
– är orolig.
– misstolkar andras känslor och tror att andra är arga på hen.
– behöver förberedas noga inför nya moment.
– lätt tappar fokus och då behöver stöd för att återfå fokus.
– behöver stöd av en vuxen i princip hela tiden.

Förvaltningens korta utlåtande lyder:

”AVSLÅS. Ansökningshandlingarna som finns i ärendet visar inte att elevens behov av stödinsatser är så omfattande att tilläggsbelopp ska utgå.

HUR ILLA MÅSTE DET VARA FÖR ATT BARN SKA FÅ DET STÖD DE BEHÖVER?

I Sverige får alltså de mest behövande barnen ta smällen när kommuner vill spara. En kortsiktig budget får gå före barns rätt till en god start i livet.

ÄR DU BESLUTSFATTARE?

Ta ett barnvänligt beslut redan idag. Låt alla barn få sin rätt till utbildning tillgodosedd.

GÖR SKILLNAD – MAILA DIN LOKALA KOMMUNPOLITIKER IDAG

Tag kontakt med din skolnämnd och ställ frågor.
– Hur många platser har ni för barn som behöver mer stöd i skolan?
– Hur bestämmer ni budgeten?
– Hur går det för elever med funktionsnedsättningar i kommunen?

Kontakta beslutsfattare

MER LÄSNING

DN – sent stöd i skolan var diskriminering Från fjärde till åttonde klass saknades fungerande skolstöd. Malmö stad har lagt tid och kraft på att överklaga istället för att jobba hårdare för alla  barns rätt till utbildning.


Det är FRITT FRAM att kopiera hela eller delar av all text på dessa sidor.
Hämta inspiration och fortsätt kämpa för alla barns rätt till utbildning

”Avhoppare från gymnasiet har mellan 4 och 5 gånger större sannolikhet än de som fullgör gymnasiet att vare sig komma in på arbetsmarknaden eller fortsätta sina studier. För de som inte alls börjar gymnasiet är sannolikheten för ett sådant utanförskap mellan 7 och 8 gånger högre än för gruppen som fullgör gymnasiestudierna. Utbildningskarriären avgörs redan i grundskolan.”

Ingvar Nilsson, ”1+1=3 OM SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV UR ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV” (2015)