Hur har ditt barn det i skolan?
Mitt barn med autism satt en hel termin ensam i ett rum i skolan och tittade på youtube, medan vi föräldrar vilseleddes att tro att barnet fick undervisning och att målen möttes. Efter att det kommit fram i tredje klass att de inte kunde undervisa eller bedöma mitt barn har hen gått i SU-grupp med en-till-en undervisning. Måluppfyllelsen har här uteblivit och kunskapsmässigt är barnet kvar på årskurs två ca fast hen nu går i årskurs 7, och den enskilda undervisningen gör att hen känner sig ensam och socialt exkluderad. Hen har alltid haft ett stort behov av att vara med andra barn, vilket många verkar ha svårt att förstå när de hör att hen har autism.
Vilket stöd upplever du behövs för att ditt barn ska klara av skolan?
För motivationen och välmåendet skulle mitt barn behöva få gå i skolan med andra barn, men då klasserna är extremt stora är det omöjligt för mitt barn att vistas där. Det skulle också vara bra med en mer flexibel åldersindelning då mitt barn inte går så bra ihop med barn i sin egen ålder, utan det funkar bättre med de som är några år yngre. Rent pedagogiskt har jag ingen aning om hur man bäst når fram, det skulle vara otroligt skönt om de som faktiskt är pedagoger och arbetar med detta visste.
Vad du tycker att politiker i din kommun eller på nationell nivå ska göra för att skapa En skola för ALLA?
Jag tror att den största skillnaden för flest barn skapas genom att ha mindre klasser och inte fylla upp skollokalerna till maxantalet som tillåts ur brandskyddssynpunkt. Det måste finnas lugn, utrymme och potential för flexibla lösningar inom alla skolor. NPF-kunskap måste säkras och amatörmetoder rensas ut. Ett professionellt och värdigt bemötande ska garanteras alla elever. Idag är detta långt från en självklarhet.