#81 Det var alltid någon annan som hade i uppdrag att boka möten än just den man fick kontakt med. För oss var dessa människor bara namn, vi hade ingen aning om vem de var eller vad de jobbade med.

Hur har ditt barn det i skolan?

Allt fungerade bra fram till i höstas när han började åk 4. Hans förra lärare var engagerad och jobbade mycket med anpassningar och bildstöd så det var inte några större problem. Visst hade han dagar då han inte ville gå men inte alls som nu. Det är mer en regel än undantag att han går. Vi skrev till rektorn innan de gick på sommarlov då vi inte visste vilka lärare han skulle ha eller hur lokalerna såg ut. De går i baracker borta vid högstadieskolan och deras skolgård är liten och där finns ingen plats att gå undan på. Vi fick inget svar från rektorn och när skolan väl började ville vi få till möte med skolan vilket de hela tiden undvek när vi kontaktade dem. Det var visserligen covid men sonen är autistisk och det var av yttersta vikt att vi fick träffas. Ett kort möte på en timme blev det där de sa att de lyssnade och förstod och skulle kontakta oss om det skedde några incidenter som kunde påverka sonens mående. Till saken hör att han inte gör något väsen av sig i skolan. Där håller han ihop och sedan kommer det på kvällen eller någon dag senare. Han berättar inte heller saker när de händer så får vi ingen info från skolan vet vi inget förrän han kommer på det ett par dagar senare. Trots att vi berättat hände inget.

Efter jul kontaktade vi skolan igen och bollades fram och tillbaka, först nu började även rektorn besvara våra mail. Att få till ett möte verkade omöjligt. Det var alltid någon annan som hade i uppdrag att boka möten än just den man fick kontakt med samt att för oss var dessa människor bara namn vi hade ingen aning om vem de var eller vad de jobbade med. För en månad sedan hade vi äntligen möte med rektor och klassföreståndare där man lovade guld och gröna skogar. Rektorn berättade för oss hur vi måste förbereda vår son i för skoldagarna, gå igenom schema och liknande som om vi inte hade en aning. Som om vi inte gör detta varje dag varje månad och varje år. De lovade hjälp vid prov, pauser och tillgång till grupprummet och de sa att de läst den predagogiska utredning som gjordes i åk 2. Veckan efter blev det klart att ingen förändring skett. Han får inte fler anpassningar eller hjälp vid prov. Detta har vi då förberett honom på och inget har skett. Den som vet kan ju själv räkna ut vad som händer hemma efter sådana dagar. Dessutom har klassen blivit stökigare nu i mellanstadiet och där är flera barn som får olika anpassningar.

Vi och fler med oss har ifrågasatt varför där inte finns fler vuxna på plats men skolan försvarar det med att de har tillräckligt. Fler saker har kommit fram den senaste tiden då vi pratat med andra föräldrar vilket gör att vi nu bestämt oss för att inte tvinga iväg honom på morgonen om han mår dåligt. Vi är alltid med honom i luren när han går till och från skolan och han gråter på mornarna och vi mår själv så dåligt över att behöva tvinga iväg honom.

Vilket stöd upplever du behövs för att ditt barn ska klara av skolan?

Han behöver pauser under dagen samt att få jobba i grupprum emellanåt. Han ska enligt tidigare beslut få hjälp på prov o form av längre tid och att han ska få svara muntligt på frågor om det behövs. Han har nyligen fått hörselkåpor. Han slipper byta om och duscha på gymnastiken men det saknas vuxna i omklädningsrummet vilket rektorn säger inte går att lösa och gympaläraren själv säger att de behöver en resurs i omklädningsrummet. Han skulle behöva kortare dagar, men rektorn tyckte vid vårt förra möte att bara vi anpassar för honom kommer det att bli bra något vi som föräldrar inte tror fungerar. Vi har själv tagit beslut vissa dagar att han får gå hem efter lunchen då vi vet att han inte kommer klara det. Han behöver hjälp med vissa uppgifter då han har svårt att komma igång . I skolan säger han inte ifrån utan stänger av och gör inget. Detta har vi påtalat men inte fått gehör för. Vi har nu efter samtal med kurator och arbetsterapeut på habiliteringen bett rektorn att snarast kontakta dem för att ordna ett möte där även elevhälsan ska vara med.

Vad du tycker att politiker i din kommun eller på nationell nivå ska göra för att skapa En skola för ALLA?

Politikernaborde se till att det är samma riktlinjer på alla skolor i hela landet. Att alla jobbar likadant och att alla får den hjälp de behöver. När det gäller våra barn och deras framtid är det inte okej att pengar får styra. Sen måste man se till så att personalen som jobbar med barnen är engagerade och vet vad de jobbar med. Att möta barn med autism eller andra funktionsnedsättningar kräver en viss fingertoppskänsla. Ge skolorna mer pengar att anställa Lärarassistenter. Deras roll är att avslasta lärarna och en extra vuxen i klassrummet som kan hjälpa där det behövs samt har kunskap är ovärderlig