#115 Hans trygghet i skolan idag är hans två kompisar som stöttar, hjälper och vet hans svårigheter. Som psykologen sa på återgivningen med skolan ”dessa två kompisar är som hans personliga assistenter”.

Hur har ditt barn det i skolan?

Min son går i åk.5, adhd o autism, enures  Han tappade tilliten och tryggheten till skolan och de vuxna som ska finnas till hands när han började skolan. Det var aldrig någon vuxen som var där när han behövde det. Och idag väldigt rädd för att bli övergiven och ensam i skolan. Han behövde bli påmind om att gå på toaletten under dagen, annars gav han sig inte tid till det. Hände det olyckor så bad han aldrig om hjälp utan behövde då hjälp att byta kläder. Oftast gjordes inte det utan han gick då i nerkissade kläder hela dagen. Trots att vi hade påtalat och berättat att han behövde hjälp och stöd i det.  I åk.1 när han gick på fritids och alla barnen var ute o lekte. Helt plötsligt stod han själv på skolgården o alla var ”borta”. Helt förtvivlad o ledsen då han inte visste var alla var och ingen saknade honom. Men han hade tur då en förälder kom o såg honom  och frågade vad som hänt, så han berättade. Denna pappa hjälpte honom sen tillrätta. Han har inte förmågan att själv ta för sig och leta upp dem.   I åk. 2 när de gick på simträning med skolan, så fanns ingen vuxen inne i omklädningsrummet. Vid flertal tillfällen blev sonen inputtad i kallduschen och slagen med gympapåse av 3 killar. Ingen såg eller märkte något. Men av en slump några tillfällen senare, så kom simläraren in i duschen och såg detta. Då kom det fram och det blev samtal o möte. Det hände inte fler gånger, men kravet från oss var att en vuxen ska vara i omklädningsrummet vid simning o idrott. Detta skulle ske av deras lärare som var där 1 gång. 2: a gången hade hon glömt att hon skulle vara där. I åk 3 hände fortfarande olyckor i skolan och speciellt vid oro, nervositet. På idrotten i omklädningsrummet blev han retad för att han kissa på sig, även i klassrummet började det komma kommentarer om att han kissat på sig.   Han ska vara stor nog att fixa detta själv och ingen förståelse finns för att han har dessa svårigheter.   Han har aldrig kunnat be om hjälp i skolan och inte kunnat berätta för oss hemma vad som hänt i skolan.   Han fick sin adhd diagnos i åk.3 och Autism, högfungerande i åk.5 och hans trygghet i skolan idag är hans 2 kompisar som stöttar o hjälper och vet hans svårigheter. Jätte fina kompisar och som psykologen sa på återgivningen med skolan att dessa 2 kompisar är som hans personliga assistenter. Sonen går inte till skolan om dessa kompisar inte är i skolan. Då finns ingen trygghet och ingen som stöttar upp honom.   

Vilket stöd upplever du behövs för att ditt barn ska klara av skolan?

Det behövs ett bra samarbete mellan föräldrar och skolan. Lyssna på föräldrarna som känner barnet bäst.   Ge barnen trygghet o tillit i skolans miljö, även på raster.  Vissa att man finns för barnet och se barnet.   Framförallt behövs det mer kunskap och kompetens ute på skolorna hos rektorer, lärare, speciallärare/specialpedagoger. Och även att diagnoser visar sig olika hos barn. Alla pojkar syns det inte lika tydligt hos, precis som hos tjejer att det inte alltid syns. Ge en inkluderande skolmiljö istället för att exkludera eleverna, som det görs nu.   Struktur, förutsägbarhet och att sänka kraven för de som behöver det. Eleverna ska känna att de lyckas istället för att misslyckas.   Förebygga dåligt mående, så rätt hjälp ges i rätt tid. 

Vad du tycker att politiker i din kommun eller på nationell nivå ska göra för att skapa En skola för ALLA?

Inkludera istället för att Exludera eleverna. Satsa på utbildning inom Npf till all skolpersonal. Stöd och anpassning ska inte bero på dålig ekonomi, utan det behövs satsas på skolan så att fler klarar av att vistas i skolan. Mindre klasser.