#71 I fyran fick hen plats i en särskild undervisningsgrupp anpassad för barn med NPF. Nu äntligen snurrar sparken uppåt igen. Hela familjen höll på att knäckas. Nu återvinner vi så sakteliga livet och vardagen igen.

Hur har ditt barn det i skolan?

Mitt barns skolgång var en enda lång kamp för rätt anpassningar och tillräckligt stöd, från förskoleklass till hemmasittare i trean. Barnet ville hellre dö än gå till skolan. I fyran fick hen plats i en särskild undervisningsgrupp anpassad för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu äntligen snurrar sparken uppåt igen. Hela familjen höll på att knäckas. Nu återvinner vi så sakteliga livet och vardagen igen.

Vilket stöd upplever du behövs för att ditt barn ska klara av skolan?

Anpassningar krävs i egentligen allt; miljö, uppgifter, måltider, socialt samspel osv. Nu går barnet i anpassad grupp med 4 elever. Alltid klasslärare + 1-3 resurspedagoger på plats. Tydlig struktur men mycket flexibilitet och alltid schema hem dagen innan för förberedelse. Skoluppgifterna helt anpassade. Läraren ser sig mer som tolk mellan barnets hjärna och skolsystemets ibland ganska snäva mallar. Hela skolsammanhanget är litet. Lokalerna ljuddämpande. Precis ALLT är anpassat och det har hjälpt, tack och lov. Länge trodde vi att skolan var en omöjlighet för vårt barn.

Vad du tycker att politiker i din kommun eller på nationell nivå ska göra för att skapa En skola för ALLA?

Många fler platser i grupper anpassade till dessa särskilda behov. Inkludering är inte att gå i vanlig klass (där halkade mitt barn helt mellan stolarna och blev totalt utanför hela skolsammanhanget). Inkludering är att kunna gå i skolan utifrån sina förutsättningar och ha ett sammanhang att trivas och vara trygg i. Snabbare insatser och bättre kompetens för att fånga upp tidiga tecken på svårigheter. Sluta jobba enligt metoden ”krascha först, ev stöd sedan ” – hellre förebygga! Kostar mkt mindre både vad gäller mänskligt lidande och ekonomi.