Hur har ditt barn det i skolan?
Alla våra tre barn har kraschat på lågstadiet. Som romber, cylindrar och hexagoner passar de inte alls in i skolans fyrkantiga värld. Lusten och nyfikenheten dog och självskadebeteende, ångest och knäckt självkänsla tog vid. Det tar år att komma tillbaka och hela familjen traumatiseras. Årslånga köer för npf- utredning och sen till läkare för att få prova adhd-medicin. En diagnos på papper för att få rätt till någorlunda anpassningar och sen medicinera barnen så de pallar att vara i skolan. Ska det verkligen vara så här?
Vilket stöd upplever du behövs för att ditt barn ska klara av skolan?
Först och främst npf-kompetens men även övertygelsen om att alla barn gör rätt om de kan. Den förståelsen måste sitta i väggarna. Alla pedagoger som jobbar runt barnet måste ha en samsyn och jobba likadant. Sen är det såklart avgörande att det finns resurser för att få till de anpassningar som krävs.
Vad du tycker att politiker i din kommun eller på nationell nivå ska göra för att skapa En skola för ALLA?
Eftersom den ”vanliga” skolan inte fixar att inhysa alla typer av barn, så krävs det fler riktiga resursskolor i kommunerna. Inte någon trött su-grupp inhyst på undantag i en undangömd lokal på en vanlig skola. Det går aldrig att uppnå tillräcklig kvalitet eller att t ex bygga bort overloaden av intryck på det sättet.