Hur har ditt barn det i skolan?
Det är tyvärr inte första gången jag fått kommentaren ”på den här skolan prioriterar vi åk 6 först för de ska få betyg, därefter åk 5 och slutligen åk 4 i mån av tid” från en utbildad specialpedagog, när jag efterfrågat stöd till de elever som har kända och konstaterade behov av stöd i skolan. Det är tyvärr en lika återkommande kommentar på medelstora som små kommunala skolor i Sverige.
Nu närmar vi oss åk 6 och minst en elev saknar fortfarande stöd och undervisning i engelska (”för att resurser saknas” och att tid för undervisande lärare till att sätta dig in i vad som krävs inte finns). Den eleven har inte fått någon regelrätt undervisning i det ämnet de senaste två åren. Ytterligare två elever saknar stöd i minst ett annat ämne för att deras elevassistent inte får en arbetsdator för att kunna hjälpa dem. Återigen en fråga som besvaras med att det handlar om bristande resurser, trots att jag och min kollega påtalat behovet de senaste två åren.
Vidare har vi kollegor och chefer som sätter mycket prestige i att hjälpa eller inte hjälpa elever i behov av stöd. Ofta handlar det om, upplever jag, att det är mitt sätt att undervisa och tänka undervisning som behöver förändras. Det är systemet som behöver förändras, och jag är en del av det. Liksom mina kollegor. Det är inte barnen med behov som ska ändra sig. Det är ytterst ytterst sällan som barnen behöver förändra sig.
Enligt skollagen har alla barn rätt till stöd om sådant påvisats i kartläggningar eller konstaterade diagnoser som påverkar elevens förmåga att genomföra skolarbetet. Specialpedagogernas uttalande rimmar mycket illa med skollagen. Och dagligen begås brott mot skollagen på den skola jag arbetar på. Skrämmande! Det skulle inte förvåna mig att ”mina” elever i behov av stöd får det under kommande läsår, för att då tillhör de åk 6. Jag saknar ord.
Vilket stöd upplever du behövs för att ditt barn ska klara av skolan?
– arbetsdator till elevassistenterna – fysiskt läromedel – tid för personal att sätta sig in i alternativa undervisningssätt – tid för personal att samarbeta kring elever – större klassrum (23 elever i ett klassrum gjort för 15 elever) – enskilda studierum till elever med behov av lugn och ro – regelbunden tid med talpedagog/logoped – bänkskärmar – möbeltassar på bänkben och stolsben – egen specialpedagog till elev med betydande svårigheter – en skolgård för ALLA
Vad du tycker att politiker i din kommun eller på nationell nivå ska göra för att skapa En skola för ALLA?
– frigöra tid så att pedagoger hinner träffas – tillsätta öronmärkta ekonomiska resurser för respektive skola som ska användas till att skapa en skola för ALLA. – minska dokumentationsbördan för pedagoger – släpp prestigen, inse att det handlar om Sveriges framtid