Hoppa till innehåll

#188 Tillslut fick han gå i ”lilla gruppen”. Den som inte varit för ”barn som honom”. Det blev en vändning. Äntligen rätt skolform. Individuellt upplagd och han möttes av förståelse.

Hur har ditt barn det i skolan?

Skolan har egentligen aldrig fungerat, men i åk 3 blev det uppenbart. Gråt varje söndag, illamående av stress i skolan. I fyran blev han mer eller mindre hemmasittare. I femman hemma helt en längre period. Utmattad 8ch deprimerad. Tog sig långsamt tillbaka, nu med mycket anpassningar, men ändå otillräckligt. Ny skola i åk 6 och ny utmattning som följdes sv depression. Hemma nästan hela hösten.    

Tillslut fick han gå i ”lilla gruppen”. Den som inte varit för ”barn som honom”. Lugn och studiemotiverad. Det blev en vändning. Äntligen rätt skolform. Individuellt upplagd och han möttes av förståelse. Efter två år där var han i skolan fem dagar i veckan och med på alla lektioner i lilla gruppen. Nu ville och orkade han ha fler ämnen och mer lektioner. (Lilla gruppen har tre lektioner per dag.)   

I två år har vi kämpat för mer undervisningen. Helt absurt. ”Mamma, skolan är okej, men hade jag fått gå hela skoldagar med alla ämnen hade den varit bra.”  Skolan har envist hävdat att mer lektionstid ges i ordinarie klass och det är endast i helklass han kan få slöjd, bild, tyska och hemkunskap. Tillslut fick han 30 minuter tyska i veckan och skulle med detta ta igen tre års undervisning. Men läraren försvann under en månad, då hon behövde vikariera för en annan grupp.  Utan att vi fick reda på det.   

Som han kämpat med att tvinga sig till helklasslektioner. Dessutom har de vuxna glömt påminna, vilket gjort att han missat väldigt mycket.   

Gruppen har de två senaste åren mer liknat en ”o”obs-klass”. Stökigt, pratigt och ibland våldsamt. En del elever har haft kniv med sig. Det lyfter av innerdörrar i skolan, har sönder skåp och härjar. Det känns tydligt att skolan inte har samma ambitionsnivå för de här eleverna. Vår son klarade sig så bra att ”han behöver ju egentligen inte mer lektionstid. Han når godkänt ändå.”    

Skolan slår sig för bröstet över hur de kunnat hjälpa min son att bli behörig till natur på gymnasiet, när de i själva verket bromsat honom. Rektorn framhöll hyr hennes långsamma introduktion av fler ämnen har varit en framgångsfaktor, när det bästa för min son hade varit att direkt få mer undervisning i liten grupp först och sen gått över till hel klass när det passat.   

Han har ett ÅP, men när vi överklagade formuleringen tog rektorn bort punkten om anpassad studiegång (då blev det ingen kritik från ökn) trots att han fortfarande inte läser full timplan. Men de hävdar att om det står kvar kan hon inte utöka schemat.     Sonen säger att de i lilla gruppen säkert har känslan att de är där för att de andra i klassen ska få lugn och ro. Dock har de pedagoger som jobbar i gruppen, så det kunde varit värre. 

Vilket stöd upplever du behövs för att ditt barn ska klara av skolan?

En liten grupp med möjlighet till full skoltid. Stöd med individuellt upplägg av arbetet och kunskap om autism och hög begåvning.

Vad du tycker att politiker i din kommun eller på nationell nivå ska göra för att skapa En skola för ALLA?

Se till att erkänna dessa smågrupper som ”SU”-grupper. Idag kallar politikerna dem för ”Särskilt stöd i liten grupp”-grupp och förnekar att elever går mer eller mindre hela högstadiet i dessa, utan bara spenderar enstaka lektioner/dagar där under kortare perioder.    Sedan se till att varje skola har råd/möjlighet att ge barnen en fullständig utbildning där. Idag är det enbart SU-grupp med hel skoldag för de med låg begåvning/annan problematik (än ”bara” npf) som kommunen erkänner finns och behövs.